Ja Ja Det Går Väl Över Den Här Gången Också...

Spelar du sorge musik

Det var de Kjell frågade när han nyss kom hem efter att ha varit på affären, han kom in i vardagsrummet där jag sitter, jag har radion på och där på melodikrysset spelades en låt som jag måste hålla med om lät som sorgemusik. Vet inte vad det var för lyssnade inte vad Anders Eldeman sa.

Men var det sorgemusik så kan det väl passa bra en sådan här dag och helg.
Jag tänker på nära och kära som lämnat oss.
Min mormor och morfar fick jag aldrig lära känna, jag var ju så liten och bodde inte i närheten av dom då jag blev forsterbarn som sjuåring.
Så vi kände som inte varandra men känner ändå att dom tog hand om mig och tyckte mycket om mig, sorgligt att mina barndomsår var som dom var & minnen det har jag inte så många, några svaga men inte så mycket mer. Kanske det kommer fram mer i dom papper jag inte läst än från Kalmar men de är ju så mycket som är överstryket också så mycket får jag ju ändå inte veta.


Våran fina vän Catrin som dog för fem år sedan som jag saknar dig hon hade cancer, cancer som hon besegrat flera gånger tidigare men som denna gången tog hennes liv.
Jävla sjukdom.


Ewa gick på dialys, något hon gjort i flera år.
Hon dog nu i oktober, vi hade ingen nära kontakt men ändå en kontakt, vi hade varandra på facebook och när vi sågs så var det alltid ett kärt möte.


Jag hade tänkt att som vanligt denna dag gå på minneslunden och tända ljus men jag vet inte om jag orkar.
Vi har ett ljus i lyktan på balkongen, det lyser där för att det är fint och så klart även för alla nära och kära som lämnat oss.


Vi brukar åka till Alsen och tända för Kjells mamma och pappa, hur det blir idag de vet jag inte. Han får bestämma. Jag tänker inte ens nämna det. Jag är så less, så trött & så ledsen.

Inre stress, dåligt samvete, trivs inte med mitt liv, vill jag leva som jag gör eller vill jag göra något annat med de. Som det är nu kan jag inte göra så mycket annat än att ha det som jag har de.
Jag mår inte bra i äktenskapet så det är inget annat, Kjell gör väl egentligen inga fel de är mig det beror på. Bara mig...

Jag har mina barn och mitt sötaste barnbarn Julia.
Är så glad och tacksam att jag har er.



Måendet då, vad ska jag göra...
Jag bara vill gråta, gråta, gråta och Kjell han ser ingenting...
Ja ja det går väl över den här gången också och då kommer det dåliga samvetet igen över att jag skrivet detta.

Hann är ju snäll såå snäll så varför känns det så här, det är mig bara mig det beror på.

 Vi hörs snart igen
/Lotta

Gillar