ÅterBesöket...


När jag klivit av bussen så gick jag direkt till blomaffären som ligger där nära lasarettet.


Det första jag tänkt att handla det var snittblommor men så kom jag att tänka på hur ska Ulrika och Annica förvara dom blommorna bra innan dom slutat att jobba för dagen och så kanske dom inte ska hem direkt...
Jag beslöt mig därför att köpa dom söta små krukorna som var gjorda med tanke på alla alla ❤-dag på tisdag.


Det blev två av dessa söta och så fanns där söta chokladbitar som det stod Kram på, dom var så söta så det fick bli en varsin godsak också.
Chokladbitarna är det Tinas Praliner som tillverkat det är ett lokalt företag.


Jag Anmälde mig när kom till lasarettet.


Hade tid klockan 13:00 och klockan var knappt halv ett så jag tog en sväng in på apoteket efter att jag sett en korg därutanför med billigt schampo och balsam två för 49:- sedan vid kassan stod det en handkräm för 29:- Köpte den också.
Det här är ju sånt som går åt och varför då inte passa på liksom 😉
plus att jag hört att det ska vara bra produkter från andra som provat.


Annica kom och ropade upp mig efter att jag suttit en stund i soffans väntrum, så kul att se henne och hon tyckte det var kul att se mig. Jag lämnade ifrån mig en påse med det lilla paketet, hon blev glad och tackade så mycket, frågade om jag ville att hon skulle öppna det där och då men jag sa att hon kunde öppna det sedan istället om hon ville.

Hon frågade hur jag mådde och hon talade om att alla mina prover var bra och sa också att då mitt blodvärde ligger riktigt bra 143 så kunde jag sluta med mina järntabletter, bara äta dom vid mens, jag sa att mensen är lite hipp som happ så kanske den håller på att försvinna, när den försvinner helt, då behöver jag inte alls äta järn längre.

Annica undrade också om jag ångrat min operation? Nej blev svaret.

Vi kramade om varandra igen och så sa vi hej då.
Detta var sista återbesöket men var det någonting, då ringer du, så sa han fina Annica.

Annica är sjuksköterska på kirurgen.

--------------------------------------------


Jag gick tillbaka till soffan för att vänta på att kirurg Dr Ulrika skulle ropa upp mig.
Efter en liten stund tittar hon ut genom en dörr precis där jag sitter.
HEJ Lise-Lotte såå roligt att se dig och en stor bamse Kram.
Lika stort hej och kram från mig som jag fick av henne.

Hon sa som Annica att alla prover var fina och hon tyckte jag var såå fin, massa beröm öste hon över mig.


Ulrika fick sin påse, hon sa jag gråter, jag får öppna den sedan för jag kommer gråta, hon blev så glad att jag visade min uppskattning på detta vis och det blev också Annica.

Jag sa att Ulrika & även Annica betytt såå mycket & jag är så glad att det var just Ulrika som gjorde min operation. Jag har sagt det tidigare också men var så roligt att få göra det igår och samtidigt visa min uppskattning med en present.


Jag passade på att fråga en fråga som jag tänkt så otroligt mycket på, Jag frågade Annica vid besöket för något år sedan men hon kunde inte svara på min fråga så nu äntligen hade jag möjligheten att ställa frågan till Ulrika själv.
Den frågan jag ställde var:
Gick du in och jobbade extra bara för att operera bort min gallblåsa dagen före nyårsafton 2013 eller om det var 2014 minns inte riktigt vilket år. men att det var dagen före nyårsafton det vet jag.
JA sa Ulrika. Förstår ni hur stort det här är för mig. Ulrika går in och jobbar extra bara för att jag ska få bort min onda gallblåsa. Hon sa igår att det var ju jag som opererade dig och då ville jag också göra denna operation men att gå in extra för att göra detta. Ja detta är så stort så jag har inga bra ord.
Hon skulle haft en en miljon rosor av mig igår.
Min känsla har varit rätt hela tiden och nu fick jag äntligen tillfället att fråga henne.
Jag började nästan gråta där och då, detta är såå stort för mig.

Även Ulrika sa: Är det något då var det bara för mig att jag hörde av mig, då tar jag det genom Annica & så bokar hon in ett möte med Ulrika, men det ska nog gå bra så att jag inte ska behöva komma tillbaka men bara att höra henne säga det. Ja det är så stort allt så jag bli alldeles rörd.

Hur ofta träffar man såna här läkare? Jag har nog bara gjort den en gång tidigare och den doktorn heter Eva-Pia.



Jag frågade om jag fick ta kort på henne och det fick jag.

Ulrika hade idag med sig en läkarstuderande tjej, hon frågade om det var okej att hon var med & självklart var det de så hon fick vara med på ett kort även hon.


& så ett kort på bara Ulrika 💚

Tänkte inte på att ta kort på Annica, det var synd.

 Vi hörs snart igen
/Lotta

Gillar