Lunch På Stråket...


Kjell kom och hämtade mig en stund innan jag var klar hos Tina.

Vi åkte och parkerade bilen i parkeringshuset där är det billigast 5:-/timmen sedan gick vi mot stortorget och stråket.
Vi skulle inta dagens lunch där.
Att det skulle bli där hade vi inte bestämt innan utan det bestämde jag när jag satt och blev fin, Tina talade om för mig att idag äter man två betala för en. Perfekt ju...

Vi hamnade i OSD och Storsjöteaterns tält.
Han som äger dessa ställen heter Martin, en trevlig prick.
Kjell tog ett snack med honom så nu har nattvandrarna gratis kaffe där när dom vandrar på fredag kväll.

Bra jobbat Kjell och tack Martin.


Kjell ska som sagt nattvandra på fredag kväll/natt och ev lördag kväll/natt det beror på hur hans fotled är om det blir två eller en vandring.

Jag ska inte vandra och inte tror jag att jag kommer gå ner någe mer heller... nej det räcker med en gång fast det är mysigt där nere det är de...
jaja vi får se hur veliga Lotta gör, det är bara måndag än.



Där ligger Tomée, från i år tror jag det är så är det visst kommunen igen som har hand om denna fina båt, det är några år sedan som vi åkte så absolut att det borde vara dax igen, får ta och kolla upp hur den går så kanske vi kan ta oss en tur.



Tivolit är på plats.


På tal om tivolit, där var Mikaela och Daniel en dag och då vann dom en stor 2 kg chokladkartong.
Grattis, ät inte så ni får ont i magen 😍



Kjell säger att han inte tycker om godis men det gör han... 😃 men han köper nästan aldrig själv det låter han mig göra och så äter han av mitt godis. Hmmm.... den fulingen 😘

Dom där remmarna ni vet man kan köpa på marknader och som heter pingvinstänger på affären dom gillar han extra mycket, så idag när vi var på stråket då köpte jag remmar 7 stycken blev det.

Dom där svarta och den där gulaktiga dom kommer jag få för mig själv men resten ser nog han till att stoppa i sig, har jag tur så hinner jag smaka liten bit 😲



På väg mot bilen hittade jag en Birger som håller i en snöboll.
Ser i alla fall ut att vara en snöboll.

 Vi hörs snart igen
/Lotta

Gillar